Jag hade tänkt gå och lägga mej i tid..

Sen kväll efter dag av möten, telefonsamtal och sammanlagt kanske 10 minuter med barnen, utan Ulf Lundells röst i datorns cdspelare skulle jag inte överleva. Eposten obesvarad.
Dagens utbildningspolitiska diskussioner fördes vid SYDKUSTENS LANDSKAPSFÖRBUND och därefter vid Utbildningsnämndens svenska sektions möte.
Vid Sydkusten fick vi information om projektet ANDRA STADIET 2015 där Ninni Rask koordinerat samarbete mellan yrkesskolor och gymnasier i Östra-, Mellan- och Västra Nyland samt i Åboland, så att alla regionerna har en egen styrgrupp. Vi behöver tillräckligt starka strukturer inom 2.stadiet på svenskt håll. Också utbildnings- och personalsituationen inom det strategiska området - dagvården genomgicks.
Dagens sista möte med svenska sektionen för helsingforssskolorna blev en lång och grundlig diskussion om inställningen till högstadiernas RÄTT ATT SPECIALISERA sej. Många röster höjdes för att den specialisering som Norsens högstadium ansökt om att få införa, skulle leda till ojämlikhet och risker för hela det svenska skolnätet. I egenskap av ordförande kände jag mej tidvis bedrövad över att diskussionen fördes utgående från skolsystemets perspektiv och behov, och inte alls ur den enskilda elevens, eller i det här fallet, den enskilda skolans perspektiv. Men också åsikter om att det är viktigt att vara lyhörd för skolornas strävanden och engagemang, och elevernas utökade valmöjligheter hördes. Beslut i ärendet tas på nästa möte den 26.10.
Generellt sett oroar jag mej för att vi på svenskt håll tenderar att vara väl försiktiga och inte alltid håller måttet nationellt sett. Vårt skolsystem i stan bör vara vägvisare, men vi måste också våga lita på skolorna och den vilja som finns hos lärare, elever och rektorer att utveckla sej. Vi har inte råd att på svenskt håll fastna i gamla tankemodeller.

Onsdagens stadsfullmäktigemöte

Första mötet kl. 9 och sista, fullmäktigemöte slut efter 22, nu är hjärnan ganska seg, ser fram emot en morgonlänk innan första mötet imorgon för att klara upp huvudet.
Ikväll togs ett beslut om den sk. ARCADAfastigheten på Drumsö där fastighetsnämnden fick lov att göra ett avtal om att fastigheten säljs och omvandlas till i huvudsak seniorbostäder. Därtill hålls det utrymme som juniorerna använt som träningsutrymme i idrottsbruk, vilket betyder att tex. Dicken-juniorerna får hålla sitt träningsutrymme. Drumsö saknar liksom vissa andra gamla och västliga stadsdelar utrymmen för idrottsverksamhet och i takt med att tex. Hallonäs-området byggs ut måste också servicenivån ses till.
En fin sak var också den antagna hemställningsklämmen som Göran Åhman förelsog om BRANDVARNARE i skolor vilka saknar system för brandalarm, detta inspirerad av Gitta Dahlbergs motion om frågan. I övrigt diskuterades bla. skolgångsbiträdenas dåliga anställningsvillkor.
Bristen på STUDIEPLATSER FÖR 2-STADIET (yrkesskolorna) diskuterades ingående - nationella regionalpolitiska överenskommelser har lett till att studieplatser finns där det saknas elever, medan 1200 16-åringar i Hfors i våras stod utan studieplats till hösten. Med olika arrangemang, bl.a fler platser i gymnasier, 10.klass, läroavtal kunde antalet barn utan adress krympas till 600 st. Det är oacceptabelt att förvänta sej att en 16-åring skall flytta 100-tals km hemifrån för att studera vid en yrkesskola för att undervisningsministeriet inte ger huvudstadsregionen rätt att grunda tilläggsplatser i yrkesutbildningen. Vi måste utbilda där ungdomarna finns, och vi behöver allt yrkesfolk vi kan få!

Hej Lotta från Sverige som skriver om Ulf Lundell

Tack för ditt meddelande, kan tyvärr inte svara annat än här eftersom din epostadress inte framkommer i kommentaren. Min Pro-gradu avhandling heter “Författaren, privatsfären och publiken – en undersökning av den författarbiografiska tolkningens roll i mottagandet och förståelsen av Ulf Lundells rocktexter, och den är avgiven den 5.11 1990 vid Helsingfors Universitet, historisk-filologiska fakultetens avdelning för svensk litteratur. Skickar du din epostadress så hjälper jag gärna till med att skaffa fram texten.

Sfp:s kretsstyrelse och äldreomsorgen i stan

På måndagkväll sammanträdde kretsstyrelsen för Sfp i Helsingfors. Vi diskuterade både frågan dagvårdspersonal, de invandrare som kommit via Österbotten och som behöver svensk service. Också personalsituationen på de svenska hälsostationerna var uppe, och att en broshyr från Helsingfors Energi om eventuell olycka vid Sundholmens kraftverk delats ut endast i finsk version. Vi antog också följande uttalande om akuta brister i äldreomsorgen i stan:

"Kretsstyrelsen för Sfp i Helsingfors är allvarligt bekymrad över den fortsatta köbildningen inom den svenska äldreomsorgen. Personer i behov av demensvård köar hemma eller på oändamålsenliga platser inom sjukvården. Behovet av svenska långvårdsplatser är akut. Förutom de svenska platser på Gustavsgård som redan en längre tid utlovats, konstaterar Sfp i Helsingfors att det ytterligare finns ett skriande behov av svenska platser för mer svårskötta patienter.

För de cirka 100 svenska närståendevårdarna är situationen närmast katastrofal. Det är brist på svenska platser för intervallvård. Närståendevårdarna har därför inte möjlighet att utnyttja de lagstadgade avlastningsdagarna. Sfp i Helsingfors utgår ifrån att staden i brådskande ordning ser till att lagen kan efterföljas också för de svenska närståendevårdarnas del."

Skolbesök i Gräsviken

Tillbringade en inspireande morgon vid Zacharias Topeliusskolans "papplåda" till barack. Skolan är utlokaliserad pga. renoveringen inte blev klar i tid (när får vi en en pålitlig byggbranch..?), men under kompetent ledarskap av rektor Carita G. fungerar vardagen också i exil.
Blev mycket imponerad av arbetet med specialbarnen och fick stifta närmare bekantskap med den sk. PECS-metoden som används med de autistiska barnen. Det var fantastiskt att med egna ögon se hur barnen, som inte talar, kommunicerade med hjälp av bilderna. Det både såg ut och kändes som om barnen och de vuxna förstod varann, och dessutom trivdes när de jobbade med inlärningen. Utmaningen för mej som politiker är att se till att den ekonomiska resurseringen tryggas, på sätt eller annat.

Energipolitik

Energifrågorna, frågan om hur vi skall möta behovet av ökande elproduktion var aktuella under förmiddagens seminarium på Pohjolan voima. Jag kunde inte låta bli att vara stolt över att min farfar C.G. åkte runt i Lappland på 40-talet med en väska pengar och köpte upp forsar som senare blev just PVO.
Det är en utmaning att få rätsida på storheter och kapaciteten av den nationella elproduktionen, att förstå hur den nordiska energimarknaden och utsläppshandeln fungerar. Men helt nödvändigt inför riksdagsvalet. Och det är lätt att enas om att vi behöver en tillräcklig nationell produktion trots markanden.

Utbildning och invandring

Träff hos Henrik Wolff på Arcada tillsammans med Christina Gestrin för att fortsätta diskussionerna om personalsituationen inom dagvården i huvudstadsregionen. Vi behöver definitivt förbättra kontakterna mellan den kommunala arbetsgivaren och de svenska utbildningsanordnarna i regionen.

Utbildningsnämnden behandlade bl.a kommande budgetöverskridning för svenska linjens del - glädjande nog har vi fler behöriga lärare vilket höjer på de totala lönekostnaderna. Budgeten är uppgjord på basen av det föregående årets situation och det här är verkligen en glädjande nyhet som också bifölls av min socialdemokratiska kollega i nämnden. Därtill godkändes hyresanbud från Folkhälsans seniorhus för Ulfåsaskolan. Äntligen får sjukhus- och specialskolan de utrymmen de behöver. Jag hoppas att ungdomar och seniorer kommer att trivas tillsammans, tycker att vi borde våga frångå den åldersmässiga "segregering" vi har i serviceproduktionen.

Kvällens sista möte på Luckan med Ifisk, Gerd-Peter Löckes internationella finlandssvenska nätverk där svenskspråkiga invandrare berättade om sina svårigheter att få service på svenska. Vi måste bli bättre på att se till denna mycket utsatta grupp som på många sätt utgör en potential för det svenska i stan.

Stadsstyrelsen måndag eftermiddag

Från kvällens stadsstyrelsemöte fick jag höra att stadens svar på Sibbo-besvären behandlades. Efter veckoslutets skriverier i HeSa har man uppenbarligen tom. bland politikerna i stan höjt en aning på ögonbrynen åt den stil (eller stillöshet) som varit gällande under de sk. sonderingarna. Det är lätt att hålla med dem som anser att den här slags metoder inte hör hemma i politiken.

Ett bra sak på dagens lista var att den sk. Arcada-fastigheten på Drumsö kommer att säljas och förhoppningsvis bli pensionärsbostäder så småningom. Samtidigt noteras att jumppasalen behövs, dvs. juniorerna på Drumsö ser ut att få hålla sitt träningsutrymme, fint!

Grattis!

Äntligen blev det klart att Sverige vågade ta steget och skifta makten, och det känns bra. Pasi talade om sin gröt-teori på Annas födelsedag idag. Den går ut på att man måste röra om i den kokande gröten då och då, annars brinner den i botten.
Jag tror att förutsättningen för god offentlig förvaltning är att man då och då rör om ordentligt, att vi får nya beslutsfattare. Så fungerar demokratin, också i Sverige. En annan sak är sedan att kunna göra avvägda saker, att inte göra revolution utan att få in nya visioner och den vägen uppnå förändring.

Håller tummarna för Sverige

Precis hemkommen från Stockholm väntar jag med spänning på hur det skall gå i kvällens val. Jag tror att demokratin och samhället som helhet mår bra av maktskifte, också i Sverige. Deras system med listval innebär ju ett helt annorlund upplägg än våra personval.

Under ledning av partiordförande Steffi åkte vi över för att ta oss en titt på valkampanjen och för att lägga upp planer för Sfps riksdagsval 07. Digert program från fredag eftermiddag till söndag morgon och en hel del politik ännu klockan 2 i nattklubben. När också kollegerna kretsordförande Sten från Nyland och Mikael från Österbotten fanns med blev det både nytta och nöje under några inspirerande dagar. Härligt också att ha två av barnen med på ditresan, att kunna kombinera politik och familj är inte alltid lätt, men 9-åringarna trivdes.

Massor att göra, men det är också mycket vi är ganska bra på här hemma. Inte minst vår fina skola!

Biskopsvalet

Kvällens stadsfullmäktigemöte blev rekordkort, vi i Sfp-gruppen satt och diskuterade nyheten om att Björkstrand och Perret gått vidare till den andra ronden och de flesta av oss hoppas nog på Björkstrand. Biskopsdebatten har ansetts alltför fokuserad på kvinnopräster och partnerskap, och stämmer säkert, men ämbetet är offentligt och kopplat till den tid och det samhälle vi lever i.

Under sådär 5 års tid har vi haft en bibelstudiegrupp med några vänner. Kapitel för kapitel, bok för bok har vi läst igenom först nya, sedan gamla Testamentet och nu Apokryferna, slagit upp och diskuterat. Under de här åren har jag blivit övertygad om att kyrkan är en institution inspirerad av Gud, men skapad av människor. Gamla Testamentet är ofta chockerande läsning vad gäller uppmaningarna till våld och blodsutgjutelser, krig och hämnd. Men självfallet också tidvis religiöst inspirerande, otroligt vackert och överraskande aktuellt. Ser man till nya Testamentet är de bibelställen där frågan om homosexualitet eller kvinnors roll i församlingen mycket få. Däremot är det alldeles uppenbart att tiden som beskrivs vad gäller sexualvanor, våldsbruk och kvinnors roll är ljusår ifrån oss.

Min egen uppfattning, efter alla dessa år, är att den hårda kärnan i Bibeln är kärleken. Nya Testamentets revolutionerande budskap om att kärleken finns till för alla folk, i alla tider. Dessutom har vi givits den fria viljan, viljan att frivilligt, i kärlek, tjäna Gud. Jag tror faktiskt inte att vi alls behöver bära våra medmänniskors tillkortakommanden, det räcker med viljan att sprida budskapet på alla sätt, i alla tider.

Farfarsfar och Svenskfinland

Den senaste veckan har delvis präglats av en viss frustration med allt som har med Svenskfinland och politik att göra. Tidvis smakar plikterna och känslan av att aldrig se några resultat, trä. Mindes hur en av klasskamraterna i olika otrevliga sammanhang påpekade något om hur det nu egentligen var att vara kapitalist. Och som tiden var i början av 80-talet lyckades han vanligtvis att peka ut mej som en av "the bad guys" i samhället. Kanske är det för att hållas kvar bland dem som idag får spela skurkrollen som jag hamnat i politiken, nu när det är okej att vara ägare av familjebolag..
Nåja, blev i alla fall glad och litet stolt när Husis i lördags skrev om Vasa och om hur "Björnberg avgick i protest" i anledning av de olagliga värnpliksuppbåden 1903. Farfarsfar F.G. (Fredrik Geronimo efter mammas bror i Torrevieja) tjänstgjorde sina bästa år vid kejsarens skyddsvakt i Petersburg, slutade som överste i finska militärens reserv i en ålder av 41 år och blev sedan guvernör i Vasa län. Han trodde nog att det skulle gå att få kejsaren att förstå, men så gick det ju inte. Engagemanget i industrin vid sidan av brodern Claes hörde till livets sista skede efter. Här är han porträtterad av Järnefelt.