Världen är platt -
Fascinerad av de finlandssvenska ingeniörskretsarna och den nivå på diskussionen som de upprätthåller.
Vardagspolitik och anteckningar
Härlig vinterdag igen och fin solnedgång från svärföräldrarnas balkong på Drumsö. Tyvärr var blåsten för stark för skidåkning i Svedängen, men jag noterade under min morgonlänk att det finns ett litet spår jag kan ta barnen till för skidåkning runt Brunsparken. Med tanke på tidsanvändning försöker vi ofta hitta lösningarna i närmiljön. Och så är det mer ekologiskt dessutom.
Turbulent vecka med en hel del förändringar och rätt mycket program. Slarvat med bloggen och fått dåligt samvete. Tidvis är det också tungt att hitta balansen i skrivandet, rätt tonfall och relevanta frågor som samtidigt också är offentliga.
Skolbesök i Yhtenäiskoulu i Kottby med kollegerna i utbildningsnämnden gav ett intryck av en socialt mycket välfungerande skolvardag med 400 barn mellan 7 och 16 år. Blev rörd som vanligt av elevers känslor för sin skola.. kanske är det minnet av den kamp jag själv deltog i då vår skola stängdes. Inte förrän jag blev politiker och fick insikt i stadens hela skolnät insåg jag att Pappa hade rätt när han för många år sedan konstaterade att det hade gått att rädda skolan om viljan hade funnits. Nå, idag har vi goda svenska skolor i stan. Men visst går tankarna till Åshöjden och de några barn per år som får gå från förskola tills de går ut högstadiet i vår enda sammanhållna grundskola.Skolnätskonsulterna har föreslagit att YNK stängs och att Åshöjdens högstadium flyttas dit. Ett märkligt förslag med tanke på att Åshöjdens elevantal utgör hälften av de 400 elevplatser som finns i huset. Därtill är hyran ännu högre än Sturegatans dryga 500.000 euro per år. Någon ekonomisk logik finns alltså inte.
Antar konsulternas förslag kommer av att gymnasiet bara har en serie, vilket enligt den nya studentexamen är för lite. Ynk har sedan några år samarbetat med granngymnasiet och på så sätt kunnat erbjuda eleverna kurser trots sin litenhet. Pia Pakarinen är min kollega och ordförande för den finska sektionen.
Lördagen i Tammerfors med Liisa på träff med Sfp:are från när och fjärran för att diskutera och gå igenom planerna för kommande drabbning. Det blev mycket energi- och miljödiskussioner, men enligt alla gallupar är det ändå framför allt sjukvården som väljarna i de flesta kategorier intresserar sej för. Glädjande många nya ansikten och jag hoppas att vi har fått återväxt för den svenska politiken här i stan också!
om det sedan är klimatutvecklingen, globaliseringens inverkan på vår industri eller frågan om Nato, så handlar kampanjarbetet inför riksdagsvalet om hur vi skall bygga framtiden. Dagens valdebatt på Svenska klubben - inte så illa att befinna sej i större herrsällskap tillsammans med bara en annan kvinna! Många, olika slags frågor ventilerades och jag kände mej hemma kanske pga. så många bekanta ansikten. Litet trist förstås att man i övrigt inte har en chans bara pga. att man är kvinna, men sånt är livet i svenska Helsingfors. Samma sak gäller ju också på Handelsgillet, Börsklubben.
Beviset för att jag har kopplat av under helgerna fick jag med att vakna upp ordentligt förkyld idag. Både näsa och ögon rinner konstant och det gör ont att läsa och se på skärmen, tur att jag som 15 åring gick på skrivmaskinskurs ..
Det här ensamma spåret fotat under nyårspromenad är knappast vargspår, men hundarna går inte lösa i Kaavi efter att de två vargflockarna som rör sej i trakten i lördags rev och åt upp fyra jakthundar, hittills har tio hudnar fått sätta livet till. Det är lätt att sitta i Helsingfors och tycka att vargen inte skall jagas, men har man mod att själv släppa ut sina knähöga eller litet större barn i skogen i såna trakter? Hur skulle det kännas att bara hitta några rester och kopplet av sin hund på gården?