Premiär för Mannerheim på Svenskis

Alltid spännande med premiär, men för den som är intresserad av historia är en föreställning som Mannerheim, skriven av P-E Lönnfors och Johan Storgård ett måste. Spännande och berörande, intressant tolkning av både händelser, personer och myter, bra skådespelare och bra story. Särskilt bra tyckte jag om att man vågade sej på en "autenstisk" språkanvändning där det talades både svenska, finska, lite tyska, franska och ryska på scenen med full tilltro till att publiken klarar av att följa med en sådan. Förfärligt att tänka sej hur okunniga ledande personer i dagens Finland är vad gäller språk. Mannerheim var förstås inte representativ, men inte heller ensam om att kunna kommunicera på flera språk. Han var ju trots allt 50 år när han lämnade Ryssland och kom till Finland. Tom Wentzel lyckas också synliggöra människan bakom myten på ett berörande sätt, tycker jag. Äldre personer kan kanske bli upprörda av pjäsen. Men för oss som inte var med, som växt upp och levt under Kekkonens regim, tycker jag här finns en försonande visdom att ta till sej. Att leda ett krig eller ett land i kris är ensamt och kräver stor personlig integritet. Men vi är alla människor.

Ny kretsordförande för Hfors

Här ser ni vicehärardshövding Marianne Österberg som ikväll valdes till ny kretsordförande i Helsingfors. Jag känner mej lättad över att få ge över till en kunnig, erfaren och engagerad person som hon. Jag tror att hon tillsammans med väl insatta, erfarna sfp-politiker som Björn Fant och Johanna Sandberg i presidiet och med verksamhetsledare Henrik Creutz kommer att förstärka Sfp i Helsingfors. Jag kan, och får koncentrera mej helt på politiken i stan och på det kultur- och utbildningspolitiska arbetet som Sydkusten är engagerad i. Och kanske blir det någon extra ledig stund också för fritid nu. Kändes bra att se såväl äldre som yngre bekanta ansikten bland delegaterna i kväll.

Lång kväll

Ofattbart att militären skjutit mot munkarna - och bra att Frankrikes president tagit ställning för Burma! Inlägg om situationen på facebook i realtid.
Onsdag eftermiddag tog jag för Sfp-gruppens del emot en delegation djur-rättsaktivister som överräckte adress för att stänga Högholmen eftersom djuren har rätt till frihet och burarna är så små. Får vi allt fundera på, så där på sikt. Sedan gymnasie-elever från Norsen som kom för att bekanta sej med beslutsfattandet i stan. Ett utmärkt sätt av läraren Jonas Forsman att omsätta samhällskunskaperna i praktiken. Goda frågor om vad det är vi sysslar med i fullmäktigesalen! Min motion om luftkvalitet och gatustädning fick ett positivt, aktuellt svar av Pekka Sauri då han meddelade att uppföljningen av luftkvaliteten gjorts till ett bindande budgetmål både för miljöcentralen och byggnadskontoret. På vanligt språk betyder det - klar uppmuntran till gatustädning. Men nog behövs det också höjda anslag för gatu- och parkstädningen. Lång diskussion om kollektivtrafiken - för och emot om den skall kosta eller inte. På sikt tror jag nog att den skall utgöra en del av infrasystemet, vill vi minska privatbilismen gäller det att göra kollektivtrafiken attraktiv. Att uppbära avgifter och jaga folk utan biljett innebär kostnader och en långsammare trafik. Jag ser hellre ett försök med gratisk kollektivtrafik än att vi börjar fundera ut hur vi skall administrera in trängselavgifter för bilarna.
I diskussionen om skyddandet av Rönnbacka höll jag med om att vi inte kan skydda hus så att vi skriver ut att byggandet av hissar i höghus förbjuds. Rätt jämn omröstning om återremittering av planen förlorade vi, synd eftersom det ur skyddandets prespektiv trots allt handlar om en liten sak. Typiskt dock av arkitekterna som tillber den moderna arkitekturen - att inte få ändra någonting på hus som egentligen inte är byggda att hålla mer än 40 år. Fasaderna i alla husen börjar var i det skick att de bör bytas ut. Engångsarkitektur - byggt för en familj och sedna rivningsfärdigt.

Feisbookarfreak när man borde göra annat

Ett varningens ord till er som inte ännu varit inne på facebook och blivit addikter! Gå inte dit, det sista av den lilla tid som finns kvar går åt till att hålla på och pyssla om sin profil och söka nya vänner (dvs. vänner, släkt, familj och bekanta) på alla möjliga konstiga platser. Som politiker tycker man ju att man måste ha koll..
Utbildningsnämnden idag tog beslut om att hyra utrymmen för Arabia kvartersskola, dvs klasserna 0-2 som kommer att finnas i samband med svenskt dagis och mycket annan service kring Arcada och Practicum. Bra beslut. Päivi Lipponens motion om tvåspråkiga skolor fick ett klokt svar och effektivering av dels språkbad, dels språkundervisningen. Men klart är nog att vi på allvar måste arbeta för att det blir lättare och kanske framför allt ROLIGARE för finska barn att lära sej svenska. Lekande, lättare än vad det är idag. Vi svenskspråkiga måste också erbjuda mer möjligheter för folk omkring oss att använda sin svenska. Det har blivit så automatiskt att inte göra väsen av sin svenska, att vi blivit osynliga. Särskilt språkbadseleverna bör få bättre möjligheter att ta del av det svenska föreningslivet och medborgarsamhället.

Mypa-FC Honka 1-0

Underbart att få uppleva nya saker i livet! Spännande match på Myllykoski hemmaplan efter intressant seminarium om Finland, skogsindustrin, framtiden och fotbollen. Pappersfackets bas Jouko Ahonen pekade på råvarutillgångens, råvaruprisets och energiprisets roll för den finska skogsindustrin. Landets styrka har legat i gott samarbete. Industribasen Anne Brunila manade i sitt anförande till innovation och modig förnyelse. Hon påminde också, liksom Ahonen, om att förbränning av trämaterial som kan användas för papper är stort slöseri med resurser, både ekonomiska och ekologiska. Minister Jyri Häkämies med ansvar för statsbolagens ägarstyrning och en portfölj på ca 25 miljarder euro beskrev regeringens vilja att skapa goda verksamhetsomständigheter för indusrin. Fotbollslandslagets tränare Roy Hodgson lade ut texten om vad som behövs för att landet skall klara sej i fotboll - och samma recept gäller nog också för landet i stort. Vill vi klara morgondagens utmaningar så gäller det att se till att barnen har möjligheter att lära sej och träna. Utbildningen är grunden, sedan behövs en klar riktning, gott ledarskap och hårt arbete. Pragmatism.

Effektivare svenska, dagvård och Drumsö

Igår torsdag möte på Drumsö om dagvården, skolan, eftermiddagsvården och ungdomsverksamheten. Olika aktörer runt samma bord, politiker och tjänstemän, samt aktiva föräldrar som startat hela saken ledde till värdefull utväxling av information och till en övernskommelse om att tillsammans försöka skapa ett svenskt rum i närheten av skolan.
Tidigare i veckan diskussioner på olika håll om hur det svenska i Finland skall kunna stärkas. En av de viktigaste redskapen är nog hur de intresserade på ett trevligare och effektivare sätt kan lära sej svenska. För att garantera fortsatt nationell tvåspråkighet behöver vi ge mer av oss själva - nå folk på ett emotionellt sätt och visa, inte bara argumentera, varför svenskan berikar Finland.
Träffade dagvårdsfackets Soile Oleander om situationen i Helsingfors, dagvårdarnas uppfattning om förvaltingsfrågan - och mycket annat. Dagvården och skolan i stan skulle stärkas av gemensam förvaltning.

Frido Mann på Goethe-institutet

Hörde ett föredrag av Thomas Manns sonson Frido om sitt författarskap, sin litterära familj och hur han själv funnit sin väg i livet. En fascinerande familjehistoria, särskilt frågan om nationaliteten. Efter att Thomas M med familj tvingades fly undan nazisterna och sedan efter kriget återkom till Europa blev Schweitz det nya hemlandet (dessutom Küssnacht i Zürich, där min bror Henrik med familj bor idag). Både Erika och Klaus M hade deltagit i kriget på den amerikanska sidan och någon återkomst till Tyskland har alltså inte blivit aktuell heller för yngsta bror Michaels son med familj. Frido började själv skriva först i 40-års åldern efter att ha avlagt akademisk examina och arbetat i psykoterapin. Märkligt nog i samband med att onkel Klaus M.s självbiografiska "Wendepunkt" kom ut. Växlade några ord efteråt och berättade om min farmor som brukade berätta om då Klaus och Erika M på inbjudan av hennes bror Hans besökte hemmet. Läste själv för ett antal år sedan in mej på Klaus Mann, en fascinerande litterär person och ett märkligt livsöde. Världen är liten. Fann en själsfrände i litteraturvetaren som varit med och ordnat! Bra att få öva sin tyska en aning.

15 Sfp:are i Tallinn på lördag

Några bilder säger mer än orden om att vi hade en mycket givande och inspirerande tur med en av de där rätt sumpiga båtarna till Tallinn. Båten gick tillräckligt långsamt för att vi på resan dit skulle hinna diskutera dels konkreta målsättningar för vårt arbete, dels politik.
Hade själv mycket utbyte av att hinna höra åsikter om aktuella frågor i staden, bla om svenskundervisningen för finska barn i stan, ungdomsverksamheten på Drumsö, trafiklösningar med mera. Thomas Forsström talade om den mediala situationen, Micke Franck berättade om vad spjutspetsgruppen fångat upp hittills. Efter middagen berättade Marianne Österberg om vilka möjligheter hon ser för kretsen och varför hon ställt sej till förfogande för uppdraget som kretsordförande. Hon är en imponerande person, med tuffa erfareneter i bagaget och med goda förutsättningar att bli en stark politiker. Det var en glädje att dela dagen och inse vilken entusiasm och iver folk har för vårt svenska Helsingfors!

Arkitektur och barnpsykiatri

var ämnena som drog ut behandlingen nästan till midnatt. Gruppmöte med minister Thors om centrala frågor för oss i Hfors kl 16 och från kl 18 fullmäktigemöte vilket till största delen bestod av en arkitekturpolitisk diskussion. Mitt Sfp-gruppanförande finns på hemsidan http://www.mariabjornberg-enckell.net (se länken mina webbsidor till höger på den här sidan) under Tal, har tyvärr inte lärt mej hur man lagar länkar direkt i den här texten vilket ju måste vara möjligt i princip. Barnpsykiatrin överförs till HNS, men stadsfullmäktige skall enligt Helistös kläm få en redogörelse för hur situationen med vårdköerna utvecklas. Ett skamligt faktum är, att vi inte alls klarar av att svara på det behov som finns när barnen mår allt sämre. Klart är också, att det tidiga ingripandet faller på rådgivningen, dagvården och skolans ansvar - för att inte tala om socialverkets familjerådgivning.
Pekka Korpinen deltog i sitt sista möte och höll ett fint anförande om arkitekturens roll för stadsrummet och människan. Han hade hoppats på att få ett slags townhouse- småhusboende på Ärtholmen, men att den slags byggande inte går att genomföra i större skala i Finland. Under kvällens lopp kom behovet av en avreglering av de starka normeringarna flera gånger fram. Viljan att skapa förutsättningar för en stad av mänskliga proportioner finns, men apparaten är så stor, regelverket så stramt och attityderna så inbitna. I årtionden har planeringen skett långt på trafikens villkor, nu är det dags att på allvar ta människornas önskningar på allvar.

Elfte september

Satt vid maskinen och jobbade när jag råkade se på klockan som närmar sej 16 och plötsligt mindes stunden för sex år sedan. Hade suttit på jobbet och klippt inslag tillsammans med Janne, minns inte vad inslaget handlade men det var för kulturmagasinet Artur. Kom ut i korridoren där en TV konstant stod på med CNN, BBC eller någon annan internationell kanal och såg bilden utan ljud av ett flyg som körde rakt in i först ett av tvillingtornen och en stund senare in i det andra. Det tog en stund innan jag tillsammans med en annan kollega där i korridoren riktigt förstod att det var en nyhetssändning vi såg. En helt oförståelig bild med människorna som flydde, människor som hoppade ut genom fönstren högt uppe i tornen. Helvetet på jorden. Världen blev aldrig den samma efteråt och terrordådets konsekvenser blev stora. Tornen utplånades med en gång och tusentals människor med dem, säkerhetspåbuden som följde, kriget i Irak och terroristernas allt brutalare metoder skakade världen. Förtroende och framtidstro behövs idag.

Arkitekturpolitiskt program för Hfors

På onsdag är det dags för stadsfullmäktige i Hfors att ta ställning till något som kunde kallas Korpinens testamente - ett arkitekturpolitiskt program. Jag har lovat hålla gruppanförandet, en byggda miljön har alltid varit mitt särskilda intresse. Här en bild från hamnen i Chania på Kreta och på Skatudden - vackra båda men på olika sätt. Härliga fabrikspipor och lyftkranar, de hör verkligen till Hfors skyline tycker jag.

Intensiv vecka av möten och representation

Arbetsutskottet vid Sydkustens landskapsförbund höll sommarmöte där ingående diskussioner fördes om uppgift och verksamhet, och om framtiden. KSSR eller strukturprocessen berör hela kommunfältet på många olika sätt och också vi måste vara beredda att förändras och utvecklas. Kväll på NJK under hederskommodor, morfar Birgers porträtt, god mat och viktiga diskussioner.
Utbildningsnämndens svenska sektion hade möte torsdag och efter omröstning gick beredningens förslag om att justera distriktsgränsen i norr mellan Staffansby och Kottby igenom. Fel tidpunkt för beslutet med tanke på att vi nu under höstens lopp slutligen skall se över Åshöjdens placering. Den föreslagna justeringen i Kasberget gjordes inte, ändringen hade lett till att vi skulle ha tvingat alla elever från Kasberget att sedan åka till Norsens högstadium 6 km ifrån. Gymnasiefrågan diskuterades rätt ingående, men den enda möjligheten som kvarstår, är att hoppas på att grannarnas gymnasium skulle uppfattas som mer attraktiva och därmed populärare bland de egna skolbarnen. För oss finns ingen laglig väg att begränsa utsockneselevernas strömmar och ökar vi platserna kan vi fortfarande inte garantera att helsingforsare får dem, eftersom antagning bara kan ske enligt medeltal. Undervisningschefen bedyrade att vitsordens medeltal inte avvikter kommuner emellan, trots envisa rykten om att det skulle vara lättare att få goda vitsord på "landet".
Stadsteatern fyllde 100 och bjöd på musical, träffade politikerkolleger, bla Päivi Lipponen. Sade att vi nog tar behovet av effektivare och bättre möjligheter för finska barn att lära sej svenska på allvar. Har talat om saken på utbildningsverket och diskussionen måste fortsätta - vi kan inte vända ryggen till detta behov och denna vilja.

Se Colorado Avenue

Förhandspremiären på Colorado Avenue i tisdags blev en inspirerande och mycket positiv upplevelse. Dialogen kunde jag gott följa med hjälp av den finska textningen, men kamera-arbetet, skådespelarprestationerna och själva historien om förlåtelse och försoning berörde. Filmen kändes både relevant och nära. Den österbottninska företagsamheten syns på olika sätt, och nog är skillnaden till Pölönens Kivenpyörittäjän kylä (förlagd till mina barndomstrakter i Östra Finland) stor vad gäller livsstil och inställning till verksamhet eller arbete. En glädje att se regissören Claes Ohlsson lyckas så väl med att levandegöra historia. Både Finland och Svenskfinland behöver filmregissörer som intresserar sej för, och har förmåga att återge gårdagen, så att vi bättre förstår vem vi har blivit idag.

Viirus med Caligula i Södervik

Äntligen är den långa tiden av osäkerhet vad gäller spelplats för Viirus över. Caligula av Camus i Cesaris regi uppförs i gasverkets gamla byggnad med premiär den 3.11. Som styrelsemedlem i Viirus tycker jag att lösningen är bra både ur teaterns och stadens perspektiv. Området håller på att tömmas på industriell produktion och är en naturlig miljö för kulturverksamhet. Metrostation Fiskehamnen är precis intill men det finns också parkeringsplatser. Tillsvidare är lösningen tillfällig och det är säkert klokt att börja med att se hur utrymmet fungerar, hur publiken hittar fram.

Kretsstyrelsen

Hade turen att träffa Merete Mazzarella på gatan och fick tacka henne för Fredrika dokumentären. Meretes förmåga att betrakta personer och företeelser från ett nytt perspektiv och beskriva dem i text, har berikat både litteraturen och den den allmänna diskussionen. Den personliga integriteten, modet och nyfikenheten att tänka själv, gör henne till en sann intellektuell och en samhällsdebattör som behövs.
På kvällen kretsstyrelsemöte med minister Thors på inrikesministeriet. En mångsidig politisk diskussion där trafikfrågor, kollektivtrafiken, utbildningspolitik och invandringsfrågor berördes. Att stamväg 51 inte fick pengar är en sak som berör och irriterar oss alla. Rekryteringssvårigheterna för staden börjar synas redan idag och i framtiden är det inte mycket annat vi kommer att syssla med, misstänker jag. En uppryckning av personalpolitiken, hyggliga kontrakt och - bättre lön är det enda sättet för staden att på sikt garantera servicenivån. Klart är, att vi i framtiden köper allt mer tjänster, men trots det kommer många av våra idag 40 000 anställda att behövas också i övermorgon. Invandringen är ett centralt medel för att klara Europas "sämsta" befolkningsstruktur.
Utbildningsnämndens möte idag om bl.a utlåtande om undervisningsministeriets utvecklingsplan, vaktmästartjänsternas organisering i skolorna och byggnadsplanen för åren 2008-2012.

Fredrika Runeberg 200

Ibland tar det tid innan man blir förstådd, för Fredrika Charlotta kan man kanske säga att det tog 150 år. Men bättre sent än aldrig - glad över att FST visade programmet på tittarvänlig tid. Särskilt inspirerande att höra Merete Mazzarellas synpunkter, måste skaffa boken. Insåg plötsligt att det nog är hennes förtjänst att jag lärt mej se alla bristerna i jämlikhet män och kvinnor emellan, men samtidigt fått redskapen att gå vidare som om jämlikhet skulle råda. Starka nätverk kvinnor emellan saknas överallt, och det är fortfarande svårare för flickor att bli sedda, men saker har förändrats.
Minns sommaren jag och Gunvor satt på Litteratursällskapet och läste igenom en del av Fredrikas många brev med handskar och förstoringsglas. Uppdraget bestod i att skriva in tidpunkt och omnämnda personer och platser samt någon kort kommentar om brevets innehåll på en då ytterst modern dator av modellen Kaypro. Långt innan Windows, internet och information som med 100% säkerthet inte finns bevarad, om inte någon av de svaga printarna bevarats. I samma rum där vi satt bevarades också några Runeberg-klenoder i ett skåp, om jag minns rätt - en flaska med sand och en hårlock. En del av de enorma summor som används på det finlandssvenska kultur- och föreningslivet borde användas till att snarast ge ut Fredrika Runebergs verk och brev. De håller måttet ännu idag.