Om svårigheten med el- och värmeproduktionen

Ibland handlar våra motioner (nedskrivna önskemål) i fullmäktige om rätt märkliga saker. Gårdagens möte innebär många klämförslag och bla. ett återremitteringsförslag där Antti Vuorela ansåg att svaret han fått på sin motion inte var tillfredsställande. Han och några kolleger från vänsterhåll ansåg att Helsingfors Energi borde skaffa sej värmeanläggningar i andra kommuner för att där kunna producera värme med pellets och träflis. Värmen skulle sedan transporteras till Hfors per rör... Man vet inte alltid om man skall skratta eller gråta, men uppenbarligen ville man från vänsterhåll att staden skall ÖKA sina investeringar utanför sina gränser, istället för att koncentrera sej på sitt uppdrag om att leverera service till stadsborna här. Redan det blir en utmaning när konjunkturläget ser ut att vara på väg åt ett mindre positivit håll.

Till detta kom sedan Irmeli Walden-Pauligs hemställningskläm som godkändes, där tanken var att undersöka om det går att uppmuntra de hus som inte kan få fjärrvärme (det bästa och mest effektiva sättet för uppvärmning i stan) att anslutas till jordvärme. I mitt svar till Radio Mellannyland påpekade jag att det i första hand är just fjärrvärme som skall användas här, men om det inte är möjligt så är jordvärme ett alternativ. Hemställningsklämmen hade inte mycket med själva motionen att göra.

Själva motionens tanke är helt förståelig om Helsingfors skulle vara ett företag som producerar el och värme. Min uppfattning är att vi är en stad med helt andra kärnuppgifter. Må vara att vi "på sidan om" mest innanför stadens gränser, har skattefri el- och värmeproduktion (kommuner betalar inte skatt för sina affärsverk) som hittills, bla. pga kolets energieffektivitet varit framgångsrikt. Framtiden ser nu inte lika ljus ut för energiproduktionen pga. miljökraven. Men däremot ökar invånarnas, särskilt de äldres behov av service och det är det vi ska satsa på. Inte ens Helsingfors kan i framtiden göra allt.

Helsingfors stadsstyrelse 25.2

Det borde vara mitt i vintern, men den våriga dagen blev en lång dag på stadshuset igår. Först styrgrupp för inrättandet av en ny byggservice-enhet, därefter sfp-gruppmöte om dagens lista och kommande beslut. På stadsstyrelsemötet godkändes ramen för budgeten år 2009 där man bla beaktar markanvändändnings- och det energipolitiska programmets ekonomiska konsekvenser.
Avtalalet om gymnasieskolgången över kommungränserna i Esbo, Hfors, Vanda och Grankulla 2009-2011 vilket innebär att hemkommunen börjar betala för sina elever godkändes. Likaså beslöts gå vidare att föreslå ett lagförslag om det samma. Ett steg i rätt riktning särskilt med tanke på den svåra situationen med de svenska gymnasieplatserna här i stan.
Att nödcentralerna förstatligades blev en dyr och dessutom dålig lösning. Räddningsverket når inte upp till sina budgetmål pga. av de dramatiskt ökade antal onödiga utryckningar som beror på nödcentralernas personal och deras bristande erfarenhet och kompetens.

Svaret till huvudstadsregionens delegation om rapporten om den svenska servicen i huvudstadsregionen har blivit klart (finns på stadens webbsida). Bad om bordläggning, svaret utgår i stora drag från att det mesta med den svenska servicen är bra som det är och att vissa förändringar kan göras men att det arbetsgruppen föreslår inte behövs. Självutvärdering av den svenska servicen anses fungera utmärkt. Nu hoppas jag att det är som alla lovar i media - att också andra partier är intresserade av svensk service! Texten behöver verkligen begrundas..

Därefter strategimöte om Fiskehamnens plan som fick en inspirerande presentation av Mikael Sundman från stadsplaneringen. På ritbordet ser området ut att bli både mångsidigt, stadslikt och spännande. Nu får man hoppas på god arkitektur som genuint kopplar husen till sin omgivning och till varandra så att området blir så attraktivt som det kunde bli.

Sportlovsbrådska innan och efter..

har gjort att jag inte lyckades uppdatera bloggen med viktiga frågor som behandlades under veckan innan. Lärarrekryteringsträff i Vasa 12.2 med Sydkusten och utbildningschefer innebar en möjlighet att uppdateras kring aktuella frågor i skolvärlden. Också fackets Dan Johansson var med för att informera blivande lärare, intresset var vänligt men som helhet rätt lamt. Rent absurt nog att den enda strategiska utbildning som finns i Svenskfinland idag sker på ett enda ställe - dvs lärarutbildningen. Ekonomer utbildas i alla 3 hörn och är bra men knappast livsviktiga för minoriteten på samma sätt som lärarna. Dragkampen om högskole- och yrkeshögskolornas situation i Svenskfinland är mer än jobbig, hela Svenskfinland har inte ett gemensamt intresse i frågan, för det är utbildningarna och de studerande bosatta alldeles för långt ifrån varann.

Sportlovet på Tahkovuori innebar ett totalt avbrott och med efterföljande förkylning dessutom något förlängt sådant. Döttrarna trivdes med vinterveckan och vi njöt av farten. Imorgon måndag samlas stadsstyrelsen till strategimöte och då ersätter jag Didde Oker-Blom. Lång vecka med också stadsfullmäktigemöte framför.

Gammelstadens Ungdomsförening fyllde 100 år

På lördag kväll hade jag äran att fungera som konferencier på Berghyddan, Gammelstadens ungdomsförenings hundraårsfest, ombedd av min kollega i stadshuset Lasse Liemola. Föreningens ordförande Ann-Christin Ingman, viceordförande Lorenz Brunnsberg hälsade på gästerna. Aktiva personer antingen hemma eller nuförtiden bosatta i närheten av Helsingfors ursprungliga läge hade ställt upp, ett hundratal personer av GUFs sammanlagt 199 medlemmar fanns på plats och glädjande nog - i olika åldrar!Programmet bestod av GUF-körens sång, musik av familjen Hilli - pappa och två söner, av arkitekt Mikael Sundmans festtal om utvecklingen av området och av Vanda Teaterförenings uppsättning av Astrid Lindgrens fars Brud till låns. Själva föreningshuset är en imponerande, välbevarad träbyggnad som gjorde sitt för att skapa en avslappnad, trevlig stämning. Leif Gustavssons orkester spelad passande "stadi-visor".
Berghyddan kan hyras också för privata tillställningar och är värd ett besök. För alla dem som bor eller studerar i Arabiastranden finns här en trivsamt svenskt festställe att komma till eller en trevlig UF att engagera sej i.

Utbildningsnämndens svenska sektion torsdag

Sektionen höll möte ikväll och beslöt anställa Kristiina Koli (nuvarande rektor i Kyrkslätt) som rektor i Brändö. Sex behöriga var verkligen fint med tanke på hur de brukat vara med några få behöriga sökande. Koli har ledarerfarenhet, kompetens och var också den kandidat direktionen (även lärarkåren) förde fram.
Sektionen kom överens om att se över principerna för hur rektorer anställs, dvs. vem som intervjuar. (På finska sidan intervjuas rektor av direktionsordförande och två tjänstemän från verket) Kanske inte orsak att gå så långt, i vårt betydligt mindre system, men någon form av rationalisering av själva anställningsprocessen behövs.

Därtill beslöt sektionen anhålla om särskild utbildningsuppgift (specialisering) för Brändö gymnasium i idrott. Detta är något man jobbat med länge och nu bedömer man på verket att undervisningsministeriet har beredskap att ställa sej positivt till anhållan. Skolan hade fått imponerande utlåtanden om sin verksamhet hittills och vi hoppas att man snart kan börja anta svenskspråkiga toppidrottare till gymnasiet.

Under övriga ärenden diskuterades också Sibbo-situationen, ännu är inget klart, annat än att de ca. 70 elever som blir helsingforsare kommer att rymmas in i Botby högstadieskola. Frågan om överlåtelsen av skolan i Östersundom måste avgöras mellan Hfors och Sibbo, men utb.verket kommer att försöka åstadkomma så flexibla lösningar som bara möjligt för eleverna.
Vidare kom info om att antalet ettor i år är ganska stabilt, 330 elever i år mot 320 förra året. Ändå är förlusten av elever då man räknar dem som går ut nian och dem som kommer in i ettan 50 elever..

Vad gäller budgetsituationen så kommer alltså timresursnedskärningen i högstadiet att slopas från hösten 2008 och gymnasiets timresursnedskärning minska med 2 % så att den från hösten är 4%.

Gymnasiefrågan

Guja Hemming hade utmärkt insändare i Hbl om gymnasiesituatinen och det faktum att svenskspråkiga helsingforsare befinner sej i sämre sits än finskspråkiga vad gäller tillgång till gymnasiet. Lagen tillåter elever att fritt söka sej till andra stadiets utbildning, och idag har vi i hfors lika många gymnasieplatser som vi har nior, dvs. 100 %. Antalet platser har hela tiden höjts (nu senast med Sandels) för att ge plats åt Hforsare. Men antagningen måste ske enligt vitsordet och om eleverna från Sibbo eller Kyrkslätt har högre vitsord, måste de antas.
“Problemet” är att våra, rätt stora gymnasier med goda resurser och riktig (inte nätbaserad) undervisning drar hela regionens begåvningar. Våra skolor + Mattliden har utan att vi planerat eller bestämt så, blivit elitskolor för hela regionen.
Lagstiftningen tillåter inte företräde för helsingforselever till kommunens egna skolor och hemkommunerna behöver inte betala för eleverna . Från 2009 hoppas man på avtal med huvudstadsregionens kommuner om betalning av skillnaden mellan statsandel och det kommunen satsar.
På finska sidan balanseras effekten av det stora antalet privata skolor, deras flexibiliteten att höja och sänka antalet studieplatser är större än vad kommunalt drivna system kan uppnå. Ett privat svenskt elitgymnasium (som SYK, LYK för hela södra Finland mitt i Helsingfors skulle vara den “snabba” lösningen och sannolikt minska trycket på våra goda gymnasier. På sikt skulle det, när befolkningsminskningen börjar ta på allvar, (om det blir som prognoserna säger) leda till att vi skulle få lägga ned något kommunalt gymnasium.
Gymnasielösningen med sammanslagningen av Aftis och Tölö från 2009 kommer att förbättra studie-möjligheterna här i stan.
Ett gemensamt prov för 9:na behövs för att kolla nivån och se att den “stämmer överens" olika kommuner och högstadier emellan.

föreningsliv och sammankomster

Finlandssvensk organisationskonferens i Tammerfors fredag - lördag med föreningsaktiva från Svenskbyggden. Utmärkta föredrag och presentationer av förändringscase från olika föreningar. Här teaterchef Erik Kiviniemi (minns honom ännu som Eqvus för 30 år sedan) som talar övertygande om teaterledarskap - ingen lätt match för övrigt. Deltog tillsammans med Sydkustens direktör Carita Lundin för att höra se och höra om hur landet ligger för föreningar och medborgarverksamheten, så att också vårt förbund kan koncentrera sej på de rätta frågorna. Vid sidan om kom många diskussioner att handla om barnens, barnfamiljernas och åldringarnas behov idag. Tredje sektorn har och kommer att ha en betydande roll i att också framledes stöda den svenska vardagen i landet. Vid sidan om märktes också att det rådde en märklig obalans - de allra flesta föreföll representera föreningar från byggderna. Kanske har våra föreningsaktiva i städerna för mycket annat för att hinna också med konferenser.