Stadshus och mera sydkust

Stödande insändare av Berit Lundberg i dagens Hbl (tack!) ledde till mer media - deltar i Radiohusets sändning i Radio Vega på torsdag efter 14.30. Diskussion om Sydkusten, makten och att vara kvinna, lyssna om du har möjlighet eller kolla Arenan efteråt om du är intresserad. Blev glad för Facebook-stödgrupp grundad av Edward Krogius (kd). EiraKamppi stadsdelstidningen kom med min kolumn om damm, skriven för en dryg vecka sedan - när snön fortfarande yr ned utanför..

Har säkert sagt det förr, men när jag funderar tillbaka på de här åren i politiken är en av de större överraskningarna att vi är så pass konservativa på svenska. Det är inget fel med att vara konservativ vad gäller byggnadsskydd, men det är mindre bra då vi talar om framtidslösningar för svensk service, eller kultur. Min egen bild av svenskheten har kommit till framför allt i gränssnittet mot det finska, och i de sammanhangen har egenskaper som öppenhet för nya lösningar, flexibilitet, varit synligare. Är det så att vi blivit så rädda för framtiden att tilltron till densamma och förmågan till risktagning försvagats? 

Stadsfullmäktigemötet blev för ovanlighetens skull inte långt idag. Kulissdiskussionerna handlade om hälsovårdscentralens chef, kollektivtrafiknämnden och Björkholmen imorgon och konsultpresentationen av centrumbiblioteket. Talade med Laura Kolbe om Ärtholmsplanen med helikopterplatta och stora kajer för kryssningsbåtar, frågan kommer upp igen den 3.4. 

Vi satt en timme och röstade bl.a nästan enhälligt för en kläm om att se till möjligheten att bevara några trähus i Parkstad som staden själv låtit förfalla. 

Efteråt en stund i cafét med partibrödernas och de goda historiernas man Ilkka Taipale bl.a om hur det gick till på 50-talet.

 

Påsk i Savolax

Fint skidföre med massor av snö och en hel del sol inspirerade både stor och liten att njuta av skidåkning. Skönt att också 5-åringen verkar trivas med längdåkning trots att det inte var helt lätt att hållas och stå på skidorna efter turerna i slalombacken. Huset här intill, delvis synligt på bilden är idag ett mindre typiskt ödehus - dvs. det håller sakta på att falla omkull medan tidens tand gör sitt. Förr spikade man fast dörr och fönster och lämnade kåken åt sitt öde, idag försöker folk få köpa. Ägaren till det här huset har inte velat sälja ens åt sina familjemedlemmar. Lutar lite mer för varje år som går.
Att hinna läsa också annat än papper och föredragningslistor hör till de lediga dagarnas lyx, här Juha Ruusuvuoris Muukalaisena Muumilaaksossa som roade även andra i stugan. Hans iakttagelser om det svenska i Finland är både tänkvärda och läsvärda - lätt att hålla med!Mammas pasha görs enligt gammalt ryskt recept, Pappa färgar påskäggen med hjälp av gamla kravatter, lökskal som läggs i bomullstyg, knyts ihop och kokas.

Mindre och större världar

Mycket välkommen gemensam aftonskola med hälsovårds-, ungdoms-, social- och utbildningsnämnden i Helsingfors för att diskutera barnens och de ungas situation. Mycket görs på olika håll och det finns en stark vilja att samarbeta över verks- och byrågränser i staden för att komma tillrätta med barnens illamående. Vi behöver ha fler vuxna i närheten av de barn som behöver hjälp och de måste finnas i ett tidigt skede. Förälderskapet, förmågan att sköta sina barn är av olika orsaker inte så god som den borde vara i dagens välmående Finland. Påpekade bl.a att det tvärsektoriella samarbetet också bör beröra de svenska barnen och de svenska tjänsterna, illamåendet finns överallt.
Astrid Gartz kom fram och berättade att hon under sin tid i kommunalpolitiken i Sjundeå fick märka att man inte tycker om att rösta i Västra Nyland, utan vill prata tills konsensus är nådd. När hon sedan kom till socialnämnden i Hfors var praxisen den motsatta - man ville få beslut till stånd och ansåg att omröstning är naturligt.. Monika Arnö skriver i dagens Hbl om att jag förverkat mitt förtroende hos henne i arbetsutskottet när jag någon gång föreslagit att vi skulle rösta. Så mycket som vi ändå diskuterat i AU är det märkligt att hon aldrig tagit frågan till diskussion eller förklarat hur tanken på omröstning känns, eller kommit med andra anklagelser heller, innan mötet den 6.2. Sydkusten har stora utmaningar framför sej inte bara vad gäller anställning av ny direktör, utan också vad gäller förändringar i kommunfältet och inte minst med kommunernas svårigheter med att rekrytera svensk personal. Skönt i såna här fall att man träffar så mycket folk som inte läser husis, fast det i princip för svenskheten är ledsamt.

Tisdag 18.3

Hade hoppats på passionsvesper i tyska kyrkan, men det gick inte trots att kvällens möte med utbildningsnämnden gick på en dryg timme. Frågan om kommande skolnätsdiskussioner bordlades, inget särskilt dramatiskt på svenskt håll. Men grundliga diskussioner om behovet av att snabbt få igång sanering av skolor. Föreslog en tilläggsskrivning till ärende 10, förslaget vann understöd och togs till beredningen (ingen omröstning behövdes) med vissa grammatikaliska preciseringar:
"Opetuslautakunta toteaa, että edellytys riittävälle kielikylpyopetukselle on alueellisesti toimivat koulutuspolut. Päiväkotien ryhmäkoot tulisi mitoittaa niin, että ne tukevat kielikylpyluokkien jatkuvuutta, ja jotta perheet voisivat suunnitella lapsen kielikylpykoulutuksen olisi ratkaisujen oltava luonteeltaan pitkäjänteisiä. Koilisessa suurpiirissä tulisi selvittää mahdollisuus kielikylpyopetuksen järjestämiselle. Yhteistyössä sosiaaliviraston kanssa tulisi lisäksi selvittää mahdollisuus kielikylpypäiväkodin ja -opetuksen järjestämiselle pohjoiseen suurpiiriin." Bara några meningar i ett beslut, men en åsiktsyttring för språkbadsverksamheten i stan.
Talade med Radio Mellannyland om skolnätet, Kommuntidningen ringde om Huvudstadsregionens svenska service, och Husis om Sydkusten (kommentar också här nedan från imorse). Media intresserar sej för personkonflikter, det kanske gagnar Sydkusten i slutändan, men visst får centrala beslut och frågor också uppmärksamhet.

Sydkusten, personligheter och maktkamp

Aktuellt rapporterar på morgonen om Tomy Karlssons missnöje med mej som person. Han har samlat ihop sin grupp och gått ut i media med att anse att jag har fel sätt när jag leder ordet under mötena i Sydkusten. I inslaget för han fram att jag under mötena knappar på telefonen och att jag har talat om omröstning i styrelsen, han anser inte att det är i god demokratisk anda att rösta.. Vi har inte röstat en enda gång under mina två år i styrelsen, men min uppfattning - som förtroendevald beslutsfattare i Helsingfors, är att grunden för demokrati är att man kan rösta. När vi inleder med arbetsutskottets möte och därefter styrelsemöte blir det ofta att en sammanlagd tid på 4 timmar. Under den tiden är jag tidvis tvungen att texta att jag måste återkomma senare, särskilt när mina barn meddelar att de kommit hem från skolan.

Om man som Karlsson suttit med från tidernas begynnelse (då förbundet grundades) är det inte alldeles lätt att acceptera att saker inte alltid kommer att skötas så som man själv vill ha det. Men det är kanske inte lätt att ta det från en liten tjej som jag. Särskilt intressant är det, att det här missnöjet brutit fram efter ett styrelseseminarium den 17.1.08 där Karlsson brusade upp mot upplägget av de två timmar vi hade på oss för att föra diskussioner med hela styrelsen på plats.

En annan sak är att situationen med vår långvariga direktör Carita Lundins förestående deltidspensionering i höst skapar oro. Rekryteringen av en ny direktör skall vara avslutad per juni 2008. Också frågan om den förestående reformen av regionförvaltningen innebär att Sydkusten har orsak att se om sitt hus. För att få insikt i det Carita Lundin byggt upp under sina år, hur andra svenska intressebevakare jobbar, har jag bl.a deltagit i organisationskonferensen i Tammerfors 1-2.2 tillsammans med henne. Personalrekryteringen - inte enbart på lärarsidan - börjar bli en kritiskt faktor på svenskt håll i regionen, här har Sydkusten redan koordinerat lärarrekryteringsdagen i Vasa, insatser för att få dagispersonal har gjorts och här kommer framtida satsningar att ytterligare behövas.

Varför blir manliga ordförande inte klandrade för sina personlighetsdrag? Är det kanske så att toleransen för vad en kvinna tillåts vara och göra i en ordförandeposition i Svenskfinland är så mycket mindre?

Äntligen är brevet skrivet!

I Sfp:s fullmäktigegrupp i Helsingfors får vi ikväll vara nöjda över att Stadsstyrelsen på sitt möte ikväll kommit överens om ordalydelserna i brevet till huvudstadsregionens delegation. Frågan gäller utvecklandet av den svenska servicen (grupp 14 rapporten) i regionen och inställningen till tjänstemannagruppens tio förbättringsförslag. Särskilt viktigt är att alla städer förhåller sej positivt till vidareutveckling och bättre koordinering. Den omständiga process man i Helsingfors gått in för har höjt på verkens medvetenhet vad gäller språklagen, behovet av service och utmaningarna med att rekrytera svensk-kunniga arbetstagare. Å andra sidan har förståelsen för de svenska behoven inte varit någon självklarhet, utan en hel del diskussioner har förts. Nu utgår vi från att det gemensamma arbetet fortsätter på ett sådant sätt att utbud och efterfrågan effektivare möts, och att också svenska specialgrupper, så som barn med psykiska problem kommer att få den hjälp de behöver.

Svensk service i stadsstyrelsen mognar vid fjärde behandling?

Höll på att stänga av maskinen innan jag insåg att bloggen behöver uppdateras med kvällens situation. I bakgrunden under hela slutet av veckan - ordalydelserna med Helsingfors stads brev till delegationen förhuvudstadsregionen och grupp 14:s förslag. Tjänstemannagruppen har kommit med tio förslag om på vilket sätt man kunde samarbeta kring den svenska servicen i städerna, hur förbättringar kunde ske. Alla verk i hela staden har getts möjlighet att kommentera, och 34 svar har inkommit. Dessa har sedan legat som grund för stadskansliet beredning till stadsstyrelsens svar.

Det har varit mycket vevande och diskuterande med stadsstyrelsegrupperna i stan. En hel del olika föreställningar om ordalydelser har lett till förklaringar och samtal. Ganska kärvt har det tidvis känts. Samtidigt har frågan om den svenska servicen verkligen lyfts upp i den politiska behandlingen. Och det är ju på kommunal nivå som vi behöver och får vår service - det är grunden i en tvåspråkig nation. Nu ser det hela äntligen ut att utmynna i acceptabla formuleringar där det viktiga är att utvecklingsarbetet och samarbetet inte skjutits ned. Valåret kunde kanske tillåta eller förutsätta, en fränare linje från oss i Sfp, men frågan är för viktig för att göras politik med. Jag är glad att vi har fått förståelse. Och jag tror att det är viktigare att arbeta för en överenskommelse som leder framåt, än att gå ut skaffa poäng på egen hand. Både Husis och Vega har verkligen varit aktiva och hängt på med bevakningen.

Marstisdag med Bengt Wahlström

I en tid av många möten och hela tiden för lite tid för rapportering och verkställande skall man inte gå på seminarier. Men igår gjorde jag det i alla fall eftersom programmet direkt kändes viktigt och ämnet relevant. Och det visade sej vara rätt - trots att kvällen blev lång för att få klart budgetmotionerna för dagens fullmäktigemöte.
Bengt Wahlström "handelsresande i försprång" från Sverige (www.trender.net) trendeexpert och författare till flera böcker, föreläsare för de mest olika sammanhang, från kyrka till partier och storföretag levererade verkligen "valuta för tiden" och jag insåg direkt att prioriteringen stämde. Trist bara för alla er som inte var där! Utgångspunkten för föreläsningen handlade om dagens snabba värld där många stora förändringar hela tiden sker. Då gäller det att lära sej att vara öppen för alla möjliga otänkbara och tänkbara svaga och starka signaler. Att lära sej leva med en växande mängd informationsbrus och att hitta ett sätt att sovra och ta emot den relevanta informationen. Att bedöma nya trenders påverkningsgrad för den egna verksamheten och att försöka förstå hur snabbt eller hur långsamt förändringen kommer att ske. För att kunna ha ett försprång i det man sysslar med behövs dels ordning&reda på verksamheten, men samtidigt öppenhet för det nya och tolerans för kaos. Inom politiken och beslutsfattandettycker jag det här känns det här tydligt. I ett demokratiskt system måste man dessutom förstå att avantgarden inte är någon framgångsgrej eftersom demokratin borgar för långsamhet - ett beslut kan komma till först då majoriteten är med på båten. Men politikernas ansvar är ändå att komma med initiativ, hålla fast vid de goda ideerna och vänta tills tiden är mogen.

Mycket på gång med den svenska servicen i huvudstadsregionen, alla partier är inte riktigt klara med sina tankar i frågorna än.

Kuntalehti 02 2008

Det här är ingen länk utan bara för att vara viktigt - om du vill läsa så gäller det att gå in på www.kuntalehti.fi och hitta nummer 2 från i år. Eller enklast förstås att googla sidan, så hittade jag den själv också..

Skolfrågor på sektionsmötet ikväll

Inspirerande seminarium om språkbadundervisningen (finska-svenska) på seminarium igår. Forskningsresultaten visar att barn som gått i språkbad har bättre resultat i modersmålet (finskan) och nästan lika goda resultat i svenska som svenskspråkiga barn. Det förefaller som den språkliga medvetenhet är en viktig faktor. Studentexamensresultaten i främmande språk var också imponerande.
Lång dag idag med olika frågor - hade gärna firat kvinnoprästernas 20 års dag i Gamla kyrkan, men samtal och politiskt arbete satte stopp för det.

Beslut fattades om att elever från det område i Sibbo som inkorporerats ges rätt att på lika villkor med helsingforselever redan från hösten 2008 - den som vill kan alltså söka sej till högstadiet i Botby redan i höst. Också frågan om att ge Sibbo-elever vars klasskamrater hamnar på "andra sidan" möjlighet att söka sej till Hfors och vice versa diskuterades.

Pukinmäen ala-aste som alternativ till Åshöjdens placering var uppe i sektionen. Beredningens förslag var i enlighet med alla lågstadie-direktioneras uppfattning: Åshöjden ansågs bättre än Bocksbacka av relativt förståeliga skäl så som skolresornas längd. Att flytta skolan till Bocksbacka är omöjligt för att kollektivtrafiken idag i Hfors inte alls fungerar på tvären, utan enbart i syd-nord riktning. Frågan om ett svenskt rum i norra Helsingfors diskuterades. Mitt tilläggsförslag till beslutet "Direktionerna i Staffansby och Kottby understöder dock tanken på ett svenskt hus i norra Helsingfors" ansågs av majoriteten sektionsmedlemmar skapa oro kring beslutet och förlorade i omröstningen.

Utvärdering har gjorts av elevernas kunskaper i matematik på årskurs 6. Jämförelsen visade att våra skolor klarade sej hyfsat men att attityderna till matematik lämnade mycket övrigt att önska. Därtill påpekades i diskussionen, att ingen svensk skola finns i toppen av resultatfördelnigen. Åtgärder för att förbättra undervisningen behövs.

Gymnasieplatsernas antal i Hfors fastställdes och ökades med 11 platser - nu kan vi inte annat än hoppas att inte alla duktiga elever från när och fjärran väljer Hfors som gymnasieort så att våra duktiga elever med ett medeltal mellan 7,1 och 7,75 får plats i egen stad. Matematiklärarna i regionen samarbetar kring gemensamma prov för niondeklassisterna för att kunna garantera jämlika villkor i vitsordsutdelningen.

Helsingfors stadsstyrelse 3.3 2008

Ändringsförslagen till beredningenstext om hur den svenska servicen i huvudstadsregionen skall utvecklas gick ut till grupperna innan helgen. I stadsstyrelsen ikväll fördes en diskussion och vi kom fram till att utlåtandet gärna skall vara samstämmigt och att de övriga grupperna ännu behöver tid på sej till nästa vecka. Det svenska tar tid - bra om det i slutändan leder till större medvetenhet kring den svenska servicen och de utmaningar särskilt svårigheterna att rekrytera språkkunnig personal innebär. En strategi och gemensamma riktlinjer för huvudstadsregionens kommuner kan effektivera användningen av den befintliga servicen och därtill minska tex. konkurrensen om arbetskraft mellan de olika städerna. Planering och koordinering av resurserna borde inte skapa oro för att man bygger något mer för de svenskspråkiga.

På bordet blev upphandlingsstrategi, där man för första gången börjat betrakta all den upphandling (av ett värde om 1.4 miljarder euro) som görs, var den kommer ifrån och vem som skaffar den. Man planerar att med en nätverksmodell arbeta igenom och utveckla upphandlingen. Jag påpekade att det säkert i detta sammanhang blir möjligt att beakta kriterier för upphandling av svensk service också. Så att vi så småningom kan slippa påståendena om att det inte går att få svensk service för att frågan glömts bort.

Återremitterad blev planen för genomförandet av det godkända markanvändnings- och bostadsprogrammet. Här önskas noggrannare genomgång av de politiska överenskommelser som programmet innehöll.

Parkplanen för östra delen av Brunnsparken godkändes och 1,55 miljoner euro kommer man att satsa på grundförbättring och bl.a nya träd. Södra stadsdelasföreningens synpunkter har beaktats i planeringen och särskilt bra är att man i beredningen skriver ut att stora tillställningar skall styras till Kajsaniemiparken och Havshamnen. För att renoveringen skall lyckas måste Brunnsan få andrum. Man har också beaktat Stadsmuseets krav på att material för beläggningen.

Nästan 350 småbarnspedagoger på Arcada

Under lördagen hade jag glädjen att i egenskap av ordförande för Sydkusten hälsa en fullstatt sal småbarnspedagoger, och blivande sådana, välkomna. För många pedagoger välkända Ylva Ellneby och Bengt Grandelius från Sverige var dragplåstren som också fått Arcada att inkludera dagen i studieprogrammet för första årets studerande! Inte så märkligt eftersom de också är författare till studielitteratur. Var tvungen att gå vidare till ett överenskommet möte med minister Thors, men hade gärna hört mer, både som politiker och mamma. Det hela möjliggjordes av samarbetet med Folkhälsan, Svenska studiecentralen och Arcada, därtill med stöd av Pro Juventute Nostra. Inspirerande att vara så många på plats - att märka att det inte alltid är så att vi svenskspråkiga är en handfull, utan att här fanns en stor sal engagerade människor som ville inspireras i sitt jobb eller sina studier. Vardagen med små och större barn kräver utbildning, personlig kompetens och en hel del mognad. Ibland är också föräldrarna rätt så krävande!