Skolmat och eftis i utbildningsnämnden 31.5

Uppskattad närmat skördas

Så var det dags att behandla utbildningsverkets budgetförslag för år 2012 med en utgiftsram på 601649000,-  eller sexhundra miljoner euro - vilket alltså är mer än vad de flesta av landets kommuner som helhet omsätter. Av denna summa går nästan 60 milj. till svensk skola och dagvård. Redan i samband med förhandlingarna om ramens storlek fick vi ett samförstånd kring behoven av tilläggsresurser på 3 miljoner euro för eftisplatser, positiv diskriminering och svensk dagvård.
Tyvärr saknades trots det 400 000 euro i det förslag som förelåg. Majoriteten av oss ville inte gå in för en skrivning om var pengarna skulle tas från, men den diskussion som fördes ledde till en skrivning om att man inte kunnat hörsamma stadsstyrelsens uppmaning om ett tillräckligt antal nya platser. Nämndens uppfattning om frågan blev dock klar och inför höstens budgetmanglingar och verkets balansövningar måste frågan få en lösning. Till saken hör att en justering på 0,4 miljoner i förhållande till 600 kan ske redan av att en årshyra för en enda skola försvinner.
Föredragningslistan innehöll också mina budgetmotioner om skolmat och om ett tillräckligt antal eftisplatser. Jag är nöjd att man nu efter den omfattande mediala diskussionen tar skolmatsfrågan på allvar. Nämden föreslår att verket tillsammans med Palmia gör en åtgärdsplan för hur matkulturen ska främjas, att ekologisk och närproducerad mat stegvis ökas, och att man har en målsättning om att minska användningen av tillsatsämnen i de mattjänster man beställer. Utmaningen med frågan är att maten inte ska äta upp undervisningsresurser och att det för en så stor aktör som Palmia måste gå att göra också kostnadsneutrala ingrepp för att minska på framför allt tillsatsämnena. Samtidigt är det lätt att konstatera att skolmatens tallrikspris är mycket lågt, kanske för lågt med tanke på att man skulle kunna få in mer ekologisk mat. Diskussionen fortsätter, men det är uppenbart att frågan inte kan viftas bort.